Lingvistik
問題一覧
1
Ett sätt att medvetet eller omedvetet förhålla sig artfränder och andra organismer i omgivningen och påverka deras: agerande, relationen till dem och deras uppfattning.
2
evolutionärt äldre, delat med andra djur. Står bara delvis under medveten kontroll. Permanenta signaler, återger permanenta egenskaper, grupptillhörighet, kön. Permanenta signaler förstärks/överdrivs i mänskliga kulturer även med olika artefakter: kläder och smink.
3
evolutionärt yngre system, speciell för människan, kan styras medvetet. Temporära signaler, återger tillfälliga tillstånd, ansiktsuttryck, rodnad. Temporära signaler: kroppsspråk, tex känslor, gester, ansiktsuttryck mm. Kroppsspråk uttrycker relation till lyssnaren, känslor, betydelser och inställning till det sagda.
4
Vi uppfattar och hör att det finns vokaler och konsonanter när vi börjar höra ett språk som vi inte kan. Det är som en ström när man hör ett språk som man inte förstår - det är bara ljud.
5
2 ord med samma betydelse. ex springa - löpa
6
2 ord med motsatt betydelse. ex stor - liten
7
överordnat begrepp, ord vars betydelse omfattar ett mer specifikt ords betydelse. ex: träd är hyperonym till ek och blomma är hyperonym till ros.
8
underordnet begrepp, motsatsen till hyperonym. ex: katt är hyponym till djur.
9
del av helhet. ex: ett tak är meronym till ett hus.
10
att man identifierar olika saker runt omkring sig i olika kategorier per automatik. ex: en fågel har vingar, fjädrar, flyger osv.
11
typiska kännetecken.
12
var lagom informativ, var sanningsenlig, var relevant och var tydlig.
13
ord som låter som det representerar. ex mjau - katt, bang - smäll osv.
14
ett tecken är ikoniskt om det finns en icke-godtycklig koppling mellan tecknet och betydelse, betydelse skapas genom likhet mellan tecken och betecknat.
15
från, till…?
16
jag, mig. om ordet är subjekt eller objekt. skillnaden mellan jag och mig är kasus för att jag är subjekt och mig är objekt. (s.191)
17
förfluten tid
18
plocka isär
19
kan ha lexikal eller grammatisk betydelse, kan vara fria eller bundna.
20
grundbetydelsen, alltså rödvin och vinröd. beskriver huvudkategorin.
21
ett sätt att utifrån ett ord skapa nya, besläktade ord. ex: från ordet “vän” kan man genom avledning skapa till exempel följande ord: vänlig, vänlighet, ovän, ovänlig, ovänlighet.
22
olika besläktade former av ett ord som används i olika grammatiska sammanhang.
23
böjningselement som läggs till i ett ord för att skapa en böjd form (oftast på slutet av ord).
24
ett morfem som läggs till i ett ord för att ändra dess betydelse.
25
ändelse som sätts på i slutet av ett ord.
26
orddel, “ändelse” som sätts på i början av ett ord.
27
ett affix som skjuts in mellan fonemen i ett annat morfem.
28
den/det som utför handlingen i en sats.
29
en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb, ex fiskade i Erik fiskade.
30
en konstruktion med minst ett subjekt och predikat.
31
en satsdel som beskriver de ting och personer som medverkar i en sats. föremålet i handlingen.
32
oftast adjektiv, förekommer med verb som “vara” och “bli. beskriver handlingen.
33
ett eller flera ord som beskriver ett annat ord, som kallas huvudord. det går att placera antingen framför eller efter huvudordet.
34
beskriver verbhandlingen, hela händelsen eller talarens attityd.
35
metod för att analysera ords och frasers funktion i en sats utifrån satsens helhet.
36
baseras på (uppfattningar om) skriftspråket och ignorerar talets egenskaper.
37
grammatisk minnesregel som gäller placeringen av satsadverbial i bisatser för de nordiska språken. den står för “i Bisats kommer inte Före det Första finita verbet”.
38
måste syfta till något i en fungerande kontext. en fråga eller underliggande informatio måste komma före.
39
känsloladdade negativa kommentarer till en extern situation. ex “att det jämt skall vara så här!”
40
anakolut. 2 korrekta meningar sammanblandas.
41
studiet av psykologiska och neurobiologiska faktorer som möjliggör för människan att anskaffa, använda och förstå språk.
42
ett och samma fonem låter olika beroende på det omgärdade fonetiska sammanhanget. en effekt av tex samartikulation. gör också att vi får information om fonemet vid mer än bara en tidpunkt.
43
informationen om identiteten av ett visst “fonetiskt segment” är utspridd över flera akustiska segment.
44
majoriteten är byten av segment (fonem) och konsonanter, som står i samma position i stavelser, ord utbyten och ljud utbyten, ibland kombinationer av konsonanter eller fonologiska särdrag, ibland semantiska eller grammatiska. vanliga hos barn - evla, sjävl.
45
svårighet i lexikal framplockning: extremt lång paus. man vet att man vet vilket ordet är men får inte fram ljuden.
46
fenomen där exponering för ett stimulus påverkar ett svar på ett efterföljande stimulus, utan medveten vägledning eller avsikt. primning effekten hänvisar till den positiva eller negativa effekten av en snabbt presenterad stimulans på bearbetningen av en andra stimulus som uppträder strax efter.
47
vi uppfattar en bokstav snabbare om den står i ett ord än om den står ensam, vanliga ord läses snabbare än ovanliga, korta ord snabbare än långa.
48
börjar långt tidigare än när man säger sina första ord. tom innan vi föds. ljud utifrån går genom ett “lågpassfilter”. fostret kan plocka upp ganska komplex språkinformation.
49
reagerar starkare på normalt tal och sång, känslighet för språkljud. social interaktion är viktigt då barn inte kan lära sig språk endast från en skärm eller inspelning - dock kan en viss inlärning ske om de har ett annat barn att interagera med.
50
kan barn skilja på fonem som inte ens är relevanta för modersmålet. efter ungefär ett år är barnet inte lika längre en “universell” lyssnare; kunskap om modersmålets konsonanter tillägnas under de första 6-12 månaderna.
51
kan ord plockas ut ur talsignalen, och de kan förstå ord som mamma och pappa för att de har en koppling mellan ljud och betydelse i minnet. dock förvaras de flesta tidiga ordet i minnet som ett enkelt akustisk-fonetisk mönster, utan direkt koppling till betydelse.
52
varierar normalt mellan barn och formas snabbare hos vissa barn än andra. barn som visar tidigare koppling mellan ordform och betydelse har större ordförråd. de första orden som barnet uttalar är ord som barnet hört mest, dvs frekventa ord. vid 14 månaders ålder kan barn koppla ihop ljud och betydelse när de hör helt nya ord.
53
följer i samma princip samma milstolpar som hos hörande barn. gäller även i fall där föräldrarna inte pratar teckenspråk. det första tecknet kommer runt 1 års ålder och flerordsmeningar vid 2-3 års ålder. samma gäller för blinda barn.
54
neurobiologisk inlärningssvårighet.
55
ordigenkänning, stavning, flytande läsning, avkodning (av skrivna ord. svårigheter med läsförståelse samt mindre läserfarenhet vilket leder till mindre ordförråd och försämrad kunskapsinlärning. problem med fonologi och fonologiska processer. dyslexi har ingen koppling till intelligens, syn eller motivation.
56
störningar i produktion eller förståelse av språk.
57
svårt med den egna språk produktionen.
58
svårt med förståelsen.
59
uttal, spontant tal, förmågan att kunna namnge saker, egensinnig språkanvändning, parafasi, agrammatism och förloras läs-/ skrivförmåga.
60
den språkliga bearbetningen är lokaliseras till specifika delar av hjärnan (Brocas och Wernickes område) som kommunicerar med varandra.
61
område i pannloben som styr den motoriska talförmågan.
62
område i tinningloben som styr vissa aspekter av talförmågan.
63
nedsättning som innebär avvikande språkutveckling.
64
developmental language disorder
65
fonetiska, morfologiska, syntaktiska, semantiska och pragmatiska. komplext fenomen utan någon enskild orsak - beror inte på begränsad input av språk eller något trauma. kan samförekomma med ex talstörning, motoriska problem, dyslexi och funktionsnedsättningar.
Vokalers akustiska mönster
Vokalers akustiska mönster
Melissa Turkanovic · 12問 · 2年前Vokalers akustiska mönster
Vokalers akustiska mönster
12問 • 2年前Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Melissa Turkanovic · 11問 · 2年前Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
11問 • 2年前Akustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
Melissa Turkanovic · 13問 · 2年前Akustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
13問 • 2年前Neuroanatomi
Neuroanatomi
Melissa Turkanovic · 63問 · 3年前Neuroanatomi
Neuroanatomi
63問 • 3年前Röst och identitet, sångrösten
Röst och identitet, sångrösten
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Röst och identitet, sångrösten
Röst och identitet, sångrösten
8問 • 2年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
Melissa Turkanovic · 11問 · 3年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
11問 • 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
Melissa Turkanovic · 13問 · 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
13問 • 3年前Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
8問 • 2年前Hörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
Melissa Turkanovic · 35問 · 3年前Hörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
35問 • 3年前Röstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
Melissa Turkanovic · 9問 · 2年前Röstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
9問 • 2年前Konsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Konsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
8問 • 2年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
Melissa Turkanovic · 14問 · 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
14問 • 3年前Röstkvalitet
Röstkvalitet
Melissa Turkanovic · 6問 · 2年前Röstkvalitet
Röstkvalitet
6問 • 2年前Lingvistik
Lingvistik
Melissa Turkanovic · 65問 · 3年前Lingvistik
Lingvistik
65問 • 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
Melissa Turkanovic · 14問 · 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
14問 • 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
Melissa Turkanovic · 28問 · 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
28問 • 3年前Akustik och perception
Akustik och perception
Melissa Turkanovic · 14問 · 2年前Akustik och perception
Akustik och perception
14問 • 2年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
Melissa Turkanovic · 11問 · 3年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
11問 • 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
Melissa Turkanovic · 39問 · 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
39問 • 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
Melissa Turkanovic · 14問 · 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
14問 • 3年前Artikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
Melissa Turkanovic · 50問 · 3年前Artikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
50問 • 3年前Akustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
Melissa Turkanovic · 24問 · 2年前Akustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
24問 • 2年前Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
8問 • 2年前Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Melissa Turkanovic · 18問 · 2年前Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
18問 • 2年前Neuroanatomi
Neuroanatomi
Melissa Turkanovic · 63問 · 3年前Neuroanatomi
Neuroanatomi
63問 • 3年前Hörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
Melissa Turkanovic · 35問 · 3年前Hörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
35問 • 3年前Akustik och perception
Akustik och perception
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Akustik och perception
Akustik och perception
8問 • 2年前Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Melissa Turkanovic · 27問 · 2年前Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
27問 • 2年前Artikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
Melissa Turkanovic · 50問 · 3年前Artikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
50問 • 3年前Konsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Konsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
8問 • 2年前Röstens dimensioner B
Röstens dimensioner B
Melissa Turkanovic · 9問 · 2年前Röstens dimensioner B
Röstens dimensioner B
9問 • 2年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
Melissa Turkanovic · 39問 · 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
39問 • 3年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
Melissa Turkanovic · 11問 · 3年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
11問 • 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
Melissa Turkanovic · 39問 · 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
39問 • 3年前Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Melissa Turkanovic · 18問 · 2年前Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
18問 • 2年前Röstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
Melissa Turkanovic · 20問 · 2年前Röstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
20問 • 2年前Röstapparaten
Röstapparaten
Melissa Turkanovic · 28問 · 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
28問 • 3年前Barnlogopedi
Barnlogopedi
Melissa Turkanovic · 84問 · 2年前Barnlogopedi
Barnlogopedi
84問 • 2年前Barnlogopedi begrepp
Barnlogopedi begrepp
Melissa Turkanovic · 84問 · 2年前Barnlogopedi begrepp
Barnlogopedi begrepp
84問 • 2年前Barnmedicin
Barnmedicin
Melissa Turkanovic · 16問 · 2年前Barnmedicin
Barnmedicin
16問 • 2年前Teorier barnlogopedi
Teorier barnlogopedi
Melissa Turkanovic · 10問 · 2年前Teorier barnlogopedi
Teorier barnlogopedi
10問 • 2年前Fonologiska utvecklingsstadier
Fonologiska utvecklingsstadier
Melissa Turkanovic · 5問 · 2年前Fonologiska utvecklingsstadier
Fonologiska utvecklingsstadier
5問 • 2年前Grammatiska utvecklingsstadier
Grammatiska utvecklingsstadier
Melissa Turkanovic · 5問 · 2年前Grammatiska utvecklingsstadier
Grammatiska utvecklingsstadier
5問 • 2年前Lexikala utvecklingsstadier
Lexikala utvecklingsstadier
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Lexikala utvecklingsstadier
Lexikala utvecklingsstadier
8問 • 2年前Begrepp
Begrepp
Melissa Turkanovic · 72問 · 2年前Begrepp
Begrepp
72問 • 2年前Begreppstenta
Begreppstenta
Melissa Turkanovic · 70問 · 1年前Begreppstenta
Begreppstenta
70問 • 1年前Dysartrityper
Dysartrityper
Melissa Turkanovic · 5問 · 1年前Dysartrityper
Dysartrityper
5問 • 1年前Kranialnerver Funktioner
Kranialnerver Funktioner
Melissa Turkanovic · 6問 · 1年前Kranialnerver Funktioner
Kranialnerver Funktioner
6問 • 1年前Kranialnerver Nummer
Kranialnerver Nummer
Melissa Turkanovic · 6問 · 1年前Kranialnerver Nummer
Kranialnerver Nummer
6問 • 1年前Afasibehandlingar
Afasibehandlingar
Melissa Turkanovic · 8問 · 1年前Afasibehandlingar
Afasibehandlingar
8問 • 1年前Begrepp
Begrepp
Melissa Turkanovic · 14問 · 1年前Begrepp
Begrepp
14問 • 1年前問題一覧
1
Ett sätt att medvetet eller omedvetet förhålla sig artfränder och andra organismer i omgivningen och påverka deras: agerande, relationen till dem och deras uppfattning.
2
evolutionärt äldre, delat med andra djur. Står bara delvis under medveten kontroll. Permanenta signaler, återger permanenta egenskaper, grupptillhörighet, kön. Permanenta signaler förstärks/överdrivs i mänskliga kulturer även med olika artefakter: kläder och smink.
3
evolutionärt yngre system, speciell för människan, kan styras medvetet. Temporära signaler, återger tillfälliga tillstånd, ansiktsuttryck, rodnad. Temporära signaler: kroppsspråk, tex känslor, gester, ansiktsuttryck mm. Kroppsspråk uttrycker relation till lyssnaren, känslor, betydelser och inställning till det sagda.
4
Vi uppfattar och hör att det finns vokaler och konsonanter när vi börjar höra ett språk som vi inte kan. Det är som en ström när man hör ett språk som man inte förstår - det är bara ljud.
5
2 ord med samma betydelse. ex springa - löpa
6
2 ord med motsatt betydelse. ex stor - liten
7
överordnat begrepp, ord vars betydelse omfattar ett mer specifikt ords betydelse. ex: träd är hyperonym till ek och blomma är hyperonym till ros.
8
underordnet begrepp, motsatsen till hyperonym. ex: katt är hyponym till djur.
9
del av helhet. ex: ett tak är meronym till ett hus.
10
att man identifierar olika saker runt omkring sig i olika kategorier per automatik. ex: en fågel har vingar, fjädrar, flyger osv.
11
typiska kännetecken.
12
var lagom informativ, var sanningsenlig, var relevant och var tydlig.
13
ord som låter som det representerar. ex mjau - katt, bang - smäll osv.
14
ett tecken är ikoniskt om det finns en icke-godtycklig koppling mellan tecknet och betydelse, betydelse skapas genom likhet mellan tecken och betecknat.
15
från, till…?
16
jag, mig. om ordet är subjekt eller objekt. skillnaden mellan jag och mig är kasus för att jag är subjekt och mig är objekt. (s.191)
17
förfluten tid
18
plocka isär
19
kan ha lexikal eller grammatisk betydelse, kan vara fria eller bundna.
20
grundbetydelsen, alltså rödvin och vinröd. beskriver huvudkategorin.
21
ett sätt att utifrån ett ord skapa nya, besläktade ord. ex: från ordet “vän” kan man genom avledning skapa till exempel följande ord: vänlig, vänlighet, ovän, ovänlig, ovänlighet.
22
olika besläktade former av ett ord som används i olika grammatiska sammanhang.
23
böjningselement som läggs till i ett ord för att skapa en böjd form (oftast på slutet av ord).
24
ett morfem som läggs till i ett ord för att ändra dess betydelse.
25
ändelse som sätts på i slutet av ett ord.
26
orddel, “ändelse” som sätts på i början av ett ord.
27
ett affix som skjuts in mellan fonemen i ett annat morfem.
28
den/det som utför handlingen i en sats.
29
en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb, ex fiskade i Erik fiskade.
30
en konstruktion med minst ett subjekt och predikat.
31
en satsdel som beskriver de ting och personer som medverkar i en sats. föremålet i handlingen.
32
oftast adjektiv, förekommer med verb som “vara” och “bli. beskriver handlingen.
33
ett eller flera ord som beskriver ett annat ord, som kallas huvudord. det går att placera antingen framför eller efter huvudordet.
34
beskriver verbhandlingen, hela händelsen eller talarens attityd.
35
metod för att analysera ords och frasers funktion i en sats utifrån satsens helhet.
36
baseras på (uppfattningar om) skriftspråket och ignorerar talets egenskaper.
37
grammatisk minnesregel som gäller placeringen av satsadverbial i bisatser för de nordiska språken. den står för “i Bisats kommer inte Före det Första finita verbet”.
38
måste syfta till något i en fungerande kontext. en fråga eller underliggande informatio måste komma före.
39
känsloladdade negativa kommentarer till en extern situation. ex “att det jämt skall vara så här!”
40
anakolut. 2 korrekta meningar sammanblandas.
41
studiet av psykologiska och neurobiologiska faktorer som möjliggör för människan att anskaffa, använda och förstå språk.
42
ett och samma fonem låter olika beroende på det omgärdade fonetiska sammanhanget. en effekt av tex samartikulation. gör också att vi får information om fonemet vid mer än bara en tidpunkt.
43
informationen om identiteten av ett visst “fonetiskt segment” är utspridd över flera akustiska segment.
44
majoriteten är byten av segment (fonem) och konsonanter, som står i samma position i stavelser, ord utbyten och ljud utbyten, ibland kombinationer av konsonanter eller fonologiska särdrag, ibland semantiska eller grammatiska. vanliga hos barn - evla, sjävl.
45
svårighet i lexikal framplockning: extremt lång paus. man vet att man vet vilket ordet är men får inte fram ljuden.
46
fenomen där exponering för ett stimulus påverkar ett svar på ett efterföljande stimulus, utan medveten vägledning eller avsikt. primning effekten hänvisar till den positiva eller negativa effekten av en snabbt presenterad stimulans på bearbetningen av en andra stimulus som uppträder strax efter.
47
vi uppfattar en bokstav snabbare om den står i ett ord än om den står ensam, vanliga ord läses snabbare än ovanliga, korta ord snabbare än långa.
48
börjar långt tidigare än när man säger sina första ord. tom innan vi föds. ljud utifrån går genom ett “lågpassfilter”. fostret kan plocka upp ganska komplex språkinformation.
49
reagerar starkare på normalt tal och sång, känslighet för språkljud. social interaktion är viktigt då barn inte kan lära sig språk endast från en skärm eller inspelning - dock kan en viss inlärning ske om de har ett annat barn att interagera med.
50
kan barn skilja på fonem som inte ens är relevanta för modersmålet. efter ungefär ett år är barnet inte lika längre en “universell” lyssnare; kunskap om modersmålets konsonanter tillägnas under de första 6-12 månaderna.
51
kan ord plockas ut ur talsignalen, och de kan förstå ord som mamma och pappa för att de har en koppling mellan ljud och betydelse i minnet. dock förvaras de flesta tidiga ordet i minnet som ett enkelt akustisk-fonetisk mönster, utan direkt koppling till betydelse.
52
varierar normalt mellan barn och formas snabbare hos vissa barn än andra. barn som visar tidigare koppling mellan ordform och betydelse har större ordförråd. de första orden som barnet uttalar är ord som barnet hört mest, dvs frekventa ord. vid 14 månaders ålder kan barn koppla ihop ljud och betydelse när de hör helt nya ord.
53
följer i samma princip samma milstolpar som hos hörande barn. gäller även i fall där föräldrarna inte pratar teckenspråk. det första tecknet kommer runt 1 års ålder och flerordsmeningar vid 2-3 års ålder. samma gäller för blinda barn.
54
neurobiologisk inlärningssvårighet.
55
ordigenkänning, stavning, flytande läsning, avkodning (av skrivna ord. svårigheter med läsförståelse samt mindre läserfarenhet vilket leder till mindre ordförråd och försämrad kunskapsinlärning. problem med fonologi och fonologiska processer. dyslexi har ingen koppling till intelligens, syn eller motivation.
56
störningar i produktion eller förståelse av språk.
57
svårt med den egna språk produktionen.
58
svårt med förståelsen.
59
uttal, spontant tal, förmågan att kunna namnge saker, egensinnig språkanvändning, parafasi, agrammatism och förloras läs-/ skrivförmåga.
60
den språkliga bearbetningen är lokaliseras till specifika delar av hjärnan (Brocas och Wernickes område) som kommunicerar med varandra.
61
område i pannloben som styr den motoriska talförmågan.
62
område i tinningloben som styr vissa aspekter av talförmågan.
63
nedsättning som innebär avvikande språkutveckling.
64
developmental language disorder
65
fonetiska, morfologiska, syntaktiska, semantiska och pragmatiska. komplext fenomen utan någon enskild orsak - beror inte på begränsad input av språk eller något trauma. kan samförekomma med ex talstörning, motoriska problem, dyslexi och funktionsnedsättningar.