Artikulationsapparaten

Svalget

Nässvalget, området mellan den bakre näsöppningen och svalget, som domineras av halsmandlarna och tungans bakre delar.

Munsvalget, mellansvalget omfattar mjuka gommen, främre gombågarna, tonsillerna (halsmandlarna), tungbasen och den del av bakre svalgväggen som begränsas uppåt i nivå med mjuka gommen och nedåt vid sinus piriformis.

Nedre delen av svalget, undre svalgrummet

Tredelad konstriktormuskel

En av de övre tungbensmusklerna. Den bildar munhålans botten

Bildar den främre delen av kinden eller sidoväggen i munhålan.

Hårda gommen

Mjuka gommen

Främre gombågen

Bakre gombågen

Gomspenen

Nässkiljeväggen

Näsmussla

Bakre näsöppningar eller inre näsborrar är två öppningar som finns på baksidan av näspassagen mellan näshålan och halsen

Örontrumpeten

Luftfyllda hålrum i ansiktet som mynnar ut i näsan. De är täckta av slemhinnor som håller dem fuktiga och transporterar bort smuts, virus och bakterier.

Smal muskel som ligger framför och över den bakre magen av den digastriska muskeln. Den delar denna muskels innervation av ansiktsnerven och fungerar för att dra hyoidbenet bakåt och höja tungan

För hyoidbenet framåt och uppåt. [2] Detta vidgar de övre luftvägarna , vilket underlättar andningen

Muskel i käken hos människan, som höjer tungbenet och sänker underkäken och medverkar till att öppna munnen.

En av kroppens "undre tungbensmuskler". Huvudfunktion är att sänka tungbenet, dvs att föra huvudet framåt.

En infrahyoidmuskel i nacken . [1] Det verkar för att trycka ner hyoidbenet .

Muskel som trycker ned hyoiden . Den ligger på framsidan av halsen och består av två magar åtskilda av en mellanliggande sena

Underkäken

En av människans tuggmusklerna. Den går mellan okbenet ("kindknotan") och bakre delen av underkäken, och används för att bita ihop.

En av kraniets tuggmuskler.

En tjock, fyrsidig muskel i ansiktet . Den tillförs av underkäksgrenen av trigeminusnerven (V). Det är viktigt vid tuggning

En tuggningsmuskel . Den har två huvuden, trycker ner och sticker ut underkäken .

En muskel i käken hos människan, som höjer tungbenet och sänker underkäken och medverkar till att öppna munnen.

För hyoidbenet framåt och uppåt. [2] Detta vidgar de övre luftvägarna , vilket underlättar andningen

Är hissmuskeln i den mjuka gommen i människokroppen . Den tillförs via pharyngeal plexus . Under sväljning drar den ihop sig, vilket höjer den mjuka gommen för att förhindra att mat kommer in i nasofarynx .

Spänner den mjuka gommen och hjälper genom att höja gommen för att täppa till och förhindra att mat tränger in i nasofarynx under sväljning.

Höjer den bakre tungan, stänger den orofaryngeala näset och hjälper till att svälja. Denna muskel förhindrar också utsläpp av saliv från vestibulen in i orofarynx genom att bibehålla palatoglossalbågen

En liten muskel i taket av munnen. Det är en lång, köttig fasciculus, smalare i mitten än i någon ände, och bildar, med slemhinnan som täcker dess yta,

Det är en sfinkter eller cirkulär muskel, men den är faktiskt sammansatt av fyra oberoende kvadranter som sammanflätas och bara ger ett utseende av cirkuläritet. Det är också en av de muskler som används för att spela alla blåsinstrument och vissa träblåsinstrument . Denna muskel stänger munnen och rynkar läpparna när den drar ihop sig.

En ansiktsmuskel i munnen som härrör från hundens fossa , omedelbart under infraorbitala foramen . Det höjer munvinkeln medialt.

En ansiktsmuskel . Den kommer från underkäken och sätts in i munvinkeln . Det är förknippat med rynka pannan , eftersom det trycker ner mungipan.

En bilateralt parad muskel i tungan. Det har sitt ursprung i tinningbenets styloidprocess . Den sätts in på sidan av tungan. Det verkar för att höja och dra tillbaka tungan.

En tunn och fyrsidig inre muskel i tungan. Det verkar för att trycka ner och dra tillbaka tungan.

Den huvudsakliga muskeln som är ansvarig för att sticka ut (eller sticka ut) tungan.

Tungrygg

Tungspets

Tungrot

Tungkropp

Stor nerv som utgår från pons och mesencephalon. Innehåller sensoriska nervfiber som förmedlar känsel från ansiktet till centrala nervsystemet och motoriska nervfibrer som leder till tugg- och svalgmuskulaturen.

Ansiktsnerven, är den sjunde hjärnnerven. Dess främsta uppgift är att styra ansiktets mimiska muskulatur, men bär också med sig sensorik från öronen, delar av smakupplevelsen och styr flera körtlar.

Den nionde kranialnerven. Denna nerv är såväl motorisk som sensorisk. Den leder ut somatiska och autonoma signaler, och leder in allmänna och speciella impulser, samt signaler från inre organ.

Innehåller både sensoriska och motoriska nervfibrer som utgår från medulla oblongata. Ingår i det parasympatiska nervsystemet där den innerverar alla organ (förutom binjurarna), speciellt matsmältningsorganen (mag-tarmkanalen), men även hjärtat och lungorna.

En kranialnerv som motoriskt innerverar musklerna trapezius och sternocleidomastoideus.