Begreppstenta
問題一覧
1
störning i språkförmågan till följd av en förvärvad hjärnskada
2
sväljsvårigheter
3
Talproduktion skadad (expressiv), talet är stolpigt, förenklat och telegrafiskt.
4
Talförståelse skadad (impressivt), talet är förståeligt, men orden har ingen mening.
5
Svårt att komma på substantiv (specifik form av verbalamnesi).
6
Svårt att hitta betydelsebärande ord, tex. "Kan ja få den där". (Ordglömska, ordmobiliseringssvårigheter)
7
(hela ordet byts ut, dock ljudmässigt ELLER betydelsemässigt lika målord) 1) Fonologiska verbalparafasier (ljudmässigt lika) Förväxling av ord, ex. "papegoja" när pat. egentligen menade "papaya", "paljett" ist. för "paliett". 2) Semantiska verbalparafasier (byter ord inom kategorin) Pat. säger "stol" men menar "bord". Ofta återfinns orden i samma kategori.
8
Pat. byter ut ett ljud/fonem tex. "penna" → "pefa" "glas" → "glak" "Lampa → "sampa!
9
Nyordsbildningar, dvs hittar på egna ord. Orden följer svenskans syntax. Ofta är det lite långa ord tex nyckelpiga → kniffernypa
10
Svårigheter med verb och verbböjning dvs antingen kvarstår ordet i sin original form utan verbböjningar , ELLER utesluts verbet helt. tex: Original meaning: Jag köde hem "Jag köra hem" >> (fel gramm.struktur) "Jag bil hem" >> (utesluter verb)
11
avsaknad av grammatiska strukturer, ofta associerad med Brocas afasi och haltande tal eller taldyspraxi.
12
Överinlärda fraser/fastnar på överinlärda fraser (de som sitter i ryggmärgen). tex. "jajaja" "tack så mycket" "ha det bra"
13
Felaktig betoning/accent tex. Svenska med tysk accent
14
Som har samband med bark eller barkliknande bildning, speciellt som utgår från eller sitter i hjärnbarken i motsats till subkortikal (som sitter under barken, dvs. i märgen) Lillhjärna, basala ganglier, hjärnstammen mm.
15
Man ger patienten första ljudet, patienten ska sedan kunna komma på resten av ordet och säga det. tex. "Hhhh..." → "hus"
16
Pat. säger samma ord repetitiv för varje bild som hen exponeras för under benämningstest Tex. Bild 1: Anka pat. säger anka Bild 2: Sked pat. Säger anka igen... osv *_signalerna i hjärnan går trögt och kan orsaka både språkliga och motoriska upprepningar._
17
Pat. tar ett fonem eller ett ord till nästa bild. ex 1: pat. ser bilden BOK och därefter en LAMPA, och uttrycker därför _b-(ok)_ampa. ex 2: pat. ser bilden JULGRANSKULA och därefter JORDGUBBSGLASS, och uttrycker sedan julgrans-glass
18
Neurologisk störning i förmågan att viljemässigt styra/programmera artikulatorerna vid tal till följd av en hjärnskada. Talet hos en person med talapraxi utmärks av att det är trögt och trevande, trots att personen vet vilka ord och meningar han vill säga.
19
Sensomotorisk störning av artikulation, röst och eller talandning på grund av en neurologisk sjukdom/skada
20
helt oförståeligt (vid dysartri)
21
Sväljningssvårigheter i form av nedsatt kontroll och transport av saliv, mat, dryck eller medicin från mun till magsäck.
22
Smärta vid sväljning
23
Felsväljning till luftvägen under stambandsplanet utan hosta och harkling
24
Felsväljning till luftvägen under stambandsplanet reagerar med hosta och harkling.
25
Mat, dryck och saliv ect. som passerat in i luftvägen till larynx och som längst ned till stämbandsplanet. Pat harklar sig. (ej passerat stämvecken)
26
Grammatiska element finns men används felaktigt eller byts ut: tex. Skriver → Skrivar Ett barn → En barn Vanligt med substitutioner istället för utlämnande som vid agrammatism.
27
Pratsjuka eller mundiarré, dvs ett onormalt snabbt eller okontrollerat tal.
28
Tvångsmässig upprepning av egna verbala eller vokala uttryck, räknas som ett verbalt tics.
29
En person upprepar en annan persons tal
30
Internt språkbruk som ofta är svårbegripligt för utomstående. Mycket neologismer men ej förståelse AKA "ordsallad".
31
nedsatt förmåga att hitta rätt position för enskilda språkljud. Skadan återfinns oftast postcentralt.
32
innebär svårigheter att på ett smidigt och flytande sätt sätta ihop artikulationspositionerna till ett rörelseprogram. Vid denna typ av talapraxi återfinns skadan oftast precentralt
33
1) Asematisk parafasi 2) Logisk neologism 3) Associativ parafasi
34
(vid djupare hjärnskada) Målordet byts ut till ett ord, ofta sammansatt ord, som inte alls stämmer överens innehållsmässigt till målordet tex. Stol → Fågelborrare
35
(vid djupare hjärnskada) ordet byts ut mot ett sammansatt innehållsmässigt logiskt relaterat ord tex. flugsmällrare → näthållare ambulans → olycksinstrument
36
ordet byts ut mot ett ord som patienten personligt/emotionellt associerar till: tex fru → häxa
37
patienten kan repetera ett ord men förstår ej innebörden *(typisk vid Sensorisk afasi)
38
Avbrott mellan form och innehåll man förstår inte innehållet av ett ord även om man vet vad det representerar.
39
Nyss nedsvald (odigererad) bolus som kommer i retur
40
Rester av bolusmaterial i munhålan eller svalg efter sväljning
41
Tecken på en ensidig pares i svalgmusklerna. Paresdrabbade sidan dras åt den välfungerande sidan under sväljning. (Under hosta och fonation dras den bakre oralvägg åt sidan). bakre svalgväggen dras åt sidan när svalget aktiveras vid fonation eller hosta, tecken på vagusskada på den sida som dras mot den starkare sidan
42
En skala som används vid bedömning av allvarlighetsgraden vid penetration och aspiration
43
bolusrester intraoralt efter sväljningen
44
Näring till tarmen antingen via nässond eller en PEG
45
Näring intravenöst (via blodbanan)
46
bolusrester i farynx efter sväljningen
47
en framdrivande rörelse i matstrupen som hjälper bolus föras ner i magsäcken.
48
Saliv och sekretretention i svalg eller nedre luftvägar.
49
Klumpkänsla i halsen (ej specifikt vid sväljning)
50
per os: betyder intag av ämne via munnen (föda, läkemedel) 0 per os/ Nil per os Ett begrepp som innebär att en patient inte ges något alls via munnen
51
Uppkommer vid semantisk demens. Kärnsymptom: nedsatt benamningsförmåga med nedsatt ordförståelse
52
terapeutisk sväljröngten - Vid frågeställning avseende sväljningssvårigheter - För analys av specifika strukturella rörelser; larynxlyftning, hyoidbenets rörelser, PES-öppning och tungbasretraktion - Vid misstanke om cricofaryngeusdysfunktion
53
Nedsatt vid skada framför centralfåran, bevarat vid skador bakom centralfåran
54
särskilda svårigheter att benämna efter visuellt stimulus (substantiv, adjektiv, färger). Förekommer vid Anomisk afasi.
55
bristande sjukdomsinsikt (betyder inte att förståndet är drabbat, andra mentala funktioner kan vara intakta) *förekommer hos bl.a Wernickes afasi
56
minskad talintensitet (vanligaste talsymptomen vid Parkinsons sjukdom)
57
Förändring och störning av personliga röstklangen. Ökat eller minskat luftläckage mellan stämbanden.
58
överinlärt. t.ex. att rabbla siffror 1-10, månader, veckodagar, ramsor, sånger. Kulturellt betingat.
59
har annan neuronal och anatomisk förankring - ofta bevarat även vid grav afasi. Subkortikalt. t.ex. svordomar, kraftuttryck.
60
Extremt latens trögtal
61
Hjärnan är formbar och i ständig förändring
62
komplexa grammatiska strukturer, tex komplex ordföljd. ex: Katten jagades av hunden Mormors farfar sköt älgen
63
På samma sida
64
På motsatt sida
65
Vanligt vid stroke. Pat. får svårt att uppfatta saker som befinner sig vid ena sidan av kroppen/ eller uppfatta den egna kroppshalvan/ delen av synfältet. *Kan till exempel göra att du bara äter maten på ena sidan av tallriken eller bara rakar halva ansiktet. *Oftast är det information från vänster sida du inte uppfattar eftersom det är vanligast med neglekt vid skador i höger hjärnhalva
66
Störd simultan syntes av orden i en mening ger svårigheter att förstå logiko-grammatiska relationer och meningar som innehåller ett spatialt element samt prepositionsuttryck. Även svårigheter med t.ex. komparativa satser. Verbalmnesi/anomi och verbalparafasier. Tydlig effekt av prompting! Svårt att gå från fonem till grafem (spatialt). Hemianopsi (synfältsbortfall) och allmänna spatiala svårigheter kan påverka läsning. Dyskalkuli vanligt!
67
Svårigheter med det auditiva språkliga korttidsminnet. Har svårt att repetera ordsekvenser och längre meningar. Kommer ofta ihåg det första eller sista. Nedsatt förståelse för längre och grammatiskt komplexa meningar. Verbalamnesi/anomi för substantiv och adjektiv. Verbalparafasier. Logiska neologismer. Dålig effekt av (semantisk) prompting. Skriften är bättre än talet! Kan ibland prompta sig med skrift. Läsning – större svårigheter ju längre bak skadan sitter.
68
Störd auditiv analys och bristande analys och syntes av fonem. Svårigheten att skilja mellan fonem ger nedsatt förståelse och repetition. Alientated word meaning – ordets form är upplöst. Flytande eller överflytande tal. Muntlig och skriftlig produktion påverkas också av att ordens ljudstruktur är störd. Litteralparafasier, verbalparafasier, neologismer och jargong. Drabbar främst innehållsord. Verbalamnesi/anomi för substantiv och adjektiv. Okritiserade felsägningar. Dålig effekt av prompting. Läsförståelsen är ofta något bättre bevarad, framförallt då patienten får läsa välkända ord (helordsläsning). Byter ut, lägger till, kastar om och utelämnar bokstäver i skrift. Nedsatt sjukdomsinsikt!
69
Oförmåga att berätta och att producera sammanhängande tal. Ekolali förekommer och patienterna kan ofta ge klichéartade svar på frågor. Språkförståelse och benämning är normal. Kan repetera ord och enkla meningar. En störning av språkets predikativa funktion och det inre talet gör att den drabbade inte kan forma en struktur för yttrandet enligt Luria.
70
Störd sekvensering av fonem som ger avvikande prosodi. Talet låter artikulatoriskt ansträngt – efferent talapraxi. I svåra fall kan patienten bara producera isolerade språkljud. Perseverationer är vanliga. Stereotypier. Inertia. Yttranden är telegramstilsartade då patienterna har förlorat inre scheman för grammatisk struktur. Yttranden består av innehållsord, framförallt substantiv och adjektiv. Sekvenseringssvårigheter visar sig även i skrift. Impressiva svårigheter är ofta relativt milda. Prompting kan hjälpa
Lingvistik
Lingvistik
Melissa Turkanovic · 65問 · 3年前Lingvistik
Lingvistik
65問 • 3年前Vokalers akustiska mönster
Vokalers akustiska mönster
Melissa Turkanovic · 12問 · 2年前Vokalers akustiska mönster
Vokalers akustiska mönster
12問 • 2年前Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Melissa Turkanovic · 11問 · 2年前Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
11問 • 2年前Akustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
Melissa Turkanovic · 13問 · 2年前Akustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
13問 • 2年前Neuroanatomi
Neuroanatomi
Melissa Turkanovic · 63問 · 3年前Neuroanatomi
Neuroanatomi
63問 • 3年前Röst och identitet, sångrösten
Röst och identitet, sångrösten
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Röst och identitet, sångrösten
Röst och identitet, sångrösten
8問 • 2年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
Melissa Turkanovic · 11問 · 3年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
11問 • 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
Melissa Turkanovic · 13問 · 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
13問 • 3年前Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
8問 • 2年前Hörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
Melissa Turkanovic · 35問 · 3年前Hörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
35問 • 3年前Röstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
Melissa Turkanovic · 9問 · 2年前Röstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
9問 • 2年前Konsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Konsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
8問 • 2年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
Melissa Turkanovic · 14問 · 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
14問 • 3年前Röstkvalitet
Röstkvalitet
Melissa Turkanovic · 6問 · 2年前Röstkvalitet
Röstkvalitet
6問 • 2年前Lingvistik
Lingvistik
Melissa Turkanovic · 65問 · 3年前Lingvistik
Lingvistik
65問 • 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
Melissa Turkanovic · 14問 · 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
14問 • 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
Melissa Turkanovic · 28問 · 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
28問 • 3年前Akustik och perception
Akustik och perception
Melissa Turkanovic · 14問 · 2年前Akustik och perception
Akustik och perception
14問 • 2年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
Melissa Turkanovic · 11問 · 3年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
11問 • 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
Melissa Turkanovic · 39問 · 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
39問 • 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
Melissa Turkanovic · 14問 · 3年前Neuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
14問 • 3年前Artikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
Melissa Turkanovic · 50問 · 3年前Artikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
50問 • 3年前Akustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
Melissa Turkanovic · 24問 · 2年前Akustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
24問 • 2年前Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
8問 • 2年前Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Melissa Turkanovic · 18問 · 2年前Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
18問 • 2年前Neuroanatomi
Neuroanatomi
Melissa Turkanovic · 63問 · 3年前Neuroanatomi
Neuroanatomi
63問 • 3年前Hörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
Melissa Turkanovic · 35問 · 3年前Hörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
35問 • 3年前Akustik och perception
Akustik och perception
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Akustik och perception
Akustik och perception
8問 • 2年前Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Melissa Turkanovic · 27問 · 2年前Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
27問 • 2年前Artikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
Melissa Turkanovic · 50問 · 3年前Artikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
50問 • 3年前Konsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Konsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
8問 • 2年前Röstens dimensioner B
Röstens dimensioner B
Melissa Turkanovic · 9問 · 2年前Röstens dimensioner B
Röstens dimensioner B
9問 • 2年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
Melissa Turkanovic · 39問 · 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
39問 • 3年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
Melissa Turkanovic · 11問 · 3年前Andningsapparaten
Andningsapparaten
11問 • 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
Melissa Turkanovic · 39問 · 3年前Samtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
39問 • 3年前Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Melissa Turkanovic · 18問 · 2年前Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
18問 • 2年前Röstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
Melissa Turkanovic · 20問 · 2年前Röstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
20問 • 2年前Röstapparaten
Röstapparaten
Melissa Turkanovic · 28問 · 3年前Röstapparaten
Röstapparaten
28問 • 3年前Barnlogopedi
Barnlogopedi
Melissa Turkanovic · 84問 · 2年前Barnlogopedi
Barnlogopedi
84問 • 2年前Barnlogopedi begrepp
Barnlogopedi begrepp
Melissa Turkanovic · 84問 · 2年前Barnlogopedi begrepp
Barnlogopedi begrepp
84問 • 2年前Barnmedicin
Barnmedicin
Melissa Turkanovic · 16問 · 2年前Barnmedicin
Barnmedicin
16問 • 2年前Teorier barnlogopedi
Teorier barnlogopedi
Melissa Turkanovic · 10問 · 2年前Teorier barnlogopedi
Teorier barnlogopedi
10問 • 2年前Fonologiska utvecklingsstadier
Fonologiska utvecklingsstadier
Melissa Turkanovic · 5問 · 2年前Fonologiska utvecklingsstadier
Fonologiska utvecklingsstadier
5問 • 2年前Grammatiska utvecklingsstadier
Grammatiska utvecklingsstadier
Melissa Turkanovic · 5問 · 2年前Grammatiska utvecklingsstadier
Grammatiska utvecklingsstadier
5問 • 2年前Lexikala utvecklingsstadier
Lexikala utvecklingsstadier
Melissa Turkanovic · 8問 · 2年前Lexikala utvecklingsstadier
Lexikala utvecklingsstadier
8問 • 2年前Begrepp
Begrepp
Melissa Turkanovic · 72問 · 2年前Begrepp
Begrepp
72問 • 2年前Dysartrityper
Dysartrityper
Melissa Turkanovic · 5問 · 1年前Dysartrityper
Dysartrityper
5問 • 1年前Kranialnerver Funktioner
Kranialnerver Funktioner
Melissa Turkanovic · 6問 · 1年前Kranialnerver Funktioner
Kranialnerver Funktioner
6問 • 1年前Kranialnerver Nummer
Kranialnerver Nummer
Melissa Turkanovic · 6問 · 1年前Kranialnerver Nummer
Kranialnerver Nummer
6問 • 1年前Afasibehandlingar
Afasibehandlingar
Melissa Turkanovic · 8問 · 1年前Afasibehandlingar
Afasibehandlingar
8問 • 1年前Begrepp
Begrepp
Melissa Turkanovic · 14問 · 1年前Begrepp
Begrepp
14問 • 1年前問題一覧
1
störning i språkförmågan till följd av en förvärvad hjärnskada
2
sväljsvårigheter
3
Talproduktion skadad (expressiv), talet är stolpigt, förenklat och telegrafiskt.
4
Talförståelse skadad (impressivt), talet är förståeligt, men orden har ingen mening.
5
Svårt att komma på substantiv (specifik form av verbalamnesi).
6
Svårt att hitta betydelsebärande ord, tex. "Kan ja få den där". (Ordglömska, ordmobiliseringssvårigheter)
7
(hela ordet byts ut, dock ljudmässigt ELLER betydelsemässigt lika målord) 1) Fonologiska verbalparafasier (ljudmässigt lika) Förväxling av ord, ex. "papegoja" när pat. egentligen menade "papaya", "paljett" ist. för "paliett". 2) Semantiska verbalparafasier (byter ord inom kategorin) Pat. säger "stol" men menar "bord". Ofta återfinns orden i samma kategori.
8
Pat. byter ut ett ljud/fonem tex. "penna" → "pefa" "glas" → "glak" "Lampa → "sampa!
9
Nyordsbildningar, dvs hittar på egna ord. Orden följer svenskans syntax. Ofta är det lite långa ord tex nyckelpiga → kniffernypa
10
Svårigheter med verb och verbböjning dvs antingen kvarstår ordet i sin original form utan verbböjningar , ELLER utesluts verbet helt. tex: Original meaning: Jag köde hem "Jag köra hem" >> (fel gramm.struktur) "Jag bil hem" >> (utesluter verb)
11
avsaknad av grammatiska strukturer, ofta associerad med Brocas afasi och haltande tal eller taldyspraxi.
12
Överinlärda fraser/fastnar på överinlärda fraser (de som sitter i ryggmärgen). tex. "jajaja" "tack så mycket" "ha det bra"
13
Felaktig betoning/accent tex. Svenska med tysk accent
14
Som har samband med bark eller barkliknande bildning, speciellt som utgår från eller sitter i hjärnbarken i motsats till subkortikal (som sitter under barken, dvs. i märgen) Lillhjärna, basala ganglier, hjärnstammen mm.
15
Man ger patienten första ljudet, patienten ska sedan kunna komma på resten av ordet och säga det. tex. "Hhhh..." → "hus"
16
Pat. säger samma ord repetitiv för varje bild som hen exponeras för under benämningstest Tex. Bild 1: Anka pat. säger anka Bild 2: Sked pat. Säger anka igen... osv *_signalerna i hjärnan går trögt och kan orsaka både språkliga och motoriska upprepningar._
17
Pat. tar ett fonem eller ett ord till nästa bild. ex 1: pat. ser bilden BOK och därefter en LAMPA, och uttrycker därför _b-(ok)_ampa. ex 2: pat. ser bilden JULGRANSKULA och därefter JORDGUBBSGLASS, och uttrycker sedan julgrans-glass
18
Neurologisk störning i förmågan att viljemässigt styra/programmera artikulatorerna vid tal till följd av en hjärnskada. Talet hos en person med talapraxi utmärks av att det är trögt och trevande, trots att personen vet vilka ord och meningar han vill säga.
19
Sensomotorisk störning av artikulation, röst och eller talandning på grund av en neurologisk sjukdom/skada
20
helt oförståeligt (vid dysartri)
21
Sväljningssvårigheter i form av nedsatt kontroll och transport av saliv, mat, dryck eller medicin från mun till magsäck.
22
Smärta vid sväljning
23
Felsväljning till luftvägen under stambandsplanet utan hosta och harkling
24
Felsväljning till luftvägen under stambandsplanet reagerar med hosta och harkling.
25
Mat, dryck och saliv ect. som passerat in i luftvägen till larynx och som längst ned till stämbandsplanet. Pat harklar sig. (ej passerat stämvecken)
26
Grammatiska element finns men används felaktigt eller byts ut: tex. Skriver → Skrivar Ett barn → En barn Vanligt med substitutioner istället för utlämnande som vid agrammatism.
27
Pratsjuka eller mundiarré, dvs ett onormalt snabbt eller okontrollerat tal.
28
Tvångsmässig upprepning av egna verbala eller vokala uttryck, räknas som ett verbalt tics.
29
En person upprepar en annan persons tal
30
Internt språkbruk som ofta är svårbegripligt för utomstående. Mycket neologismer men ej förståelse AKA "ordsallad".
31
nedsatt förmåga att hitta rätt position för enskilda språkljud. Skadan återfinns oftast postcentralt.
32
innebär svårigheter att på ett smidigt och flytande sätt sätta ihop artikulationspositionerna till ett rörelseprogram. Vid denna typ av talapraxi återfinns skadan oftast precentralt
33
1) Asematisk parafasi 2) Logisk neologism 3) Associativ parafasi
34
(vid djupare hjärnskada) Målordet byts ut till ett ord, ofta sammansatt ord, som inte alls stämmer överens innehållsmässigt till målordet tex. Stol → Fågelborrare
35
(vid djupare hjärnskada) ordet byts ut mot ett sammansatt innehållsmässigt logiskt relaterat ord tex. flugsmällrare → näthållare ambulans → olycksinstrument
36
ordet byts ut mot ett ord som patienten personligt/emotionellt associerar till: tex fru → häxa
37
patienten kan repetera ett ord men förstår ej innebörden *(typisk vid Sensorisk afasi)
38
Avbrott mellan form och innehåll man förstår inte innehållet av ett ord även om man vet vad det representerar.
39
Nyss nedsvald (odigererad) bolus som kommer i retur
40
Rester av bolusmaterial i munhålan eller svalg efter sväljning
41
Tecken på en ensidig pares i svalgmusklerna. Paresdrabbade sidan dras åt den välfungerande sidan under sväljning. (Under hosta och fonation dras den bakre oralvägg åt sidan). bakre svalgväggen dras åt sidan när svalget aktiveras vid fonation eller hosta, tecken på vagusskada på den sida som dras mot den starkare sidan
42
En skala som används vid bedömning av allvarlighetsgraden vid penetration och aspiration
43
bolusrester intraoralt efter sväljningen
44
Näring till tarmen antingen via nässond eller en PEG
45
Näring intravenöst (via blodbanan)
46
bolusrester i farynx efter sväljningen
47
en framdrivande rörelse i matstrupen som hjälper bolus föras ner i magsäcken.
48
Saliv och sekretretention i svalg eller nedre luftvägar.
49
Klumpkänsla i halsen (ej specifikt vid sväljning)
50
per os: betyder intag av ämne via munnen (föda, läkemedel) 0 per os/ Nil per os Ett begrepp som innebär att en patient inte ges något alls via munnen
51
Uppkommer vid semantisk demens. Kärnsymptom: nedsatt benamningsförmåga med nedsatt ordförståelse
52
terapeutisk sväljröngten - Vid frågeställning avseende sväljningssvårigheter - För analys av specifika strukturella rörelser; larynxlyftning, hyoidbenets rörelser, PES-öppning och tungbasretraktion - Vid misstanke om cricofaryngeusdysfunktion
53
Nedsatt vid skada framför centralfåran, bevarat vid skador bakom centralfåran
54
särskilda svårigheter att benämna efter visuellt stimulus (substantiv, adjektiv, färger). Förekommer vid Anomisk afasi.
55
bristande sjukdomsinsikt (betyder inte att förståndet är drabbat, andra mentala funktioner kan vara intakta) *förekommer hos bl.a Wernickes afasi
56
minskad talintensitet (vanligaste talsymptomen vid Parkinsons sjukdom)
57
Förändring och störning av personliga röstklangen. Ökat eller minskat luftläckage mellan stämbanden.
58
överinlärt. t.ex. att rabbla siffror 1-10, månader, veckodagar, ramsor, sånger. Kulturellt betingat.
59
har annan neuronal och anatomisk förankring - ofta bevarat även vid grav afasi. Subkortikalt. t.ex. svordomar, kraftuttryck.
60
Extremt latens trögtal
61
Hjärnan är formbar och i ständig förändring
62
komplexa grammatiska strukturer, tex komplex ordföljd. ex: Katten jagades av hunden Mormors farfar sköt älgen
63
På samma sida
64
På motsatt sida
65
Vanligt vid stroke. Pat. får svårt att uppfatta saker som befinner sig vid ena sidan av kroppen/ eller uppfatta den egna kroppshalvan/ delen av synfältet. *Kan till exempel göra att du bara äter maten på ena sidan av tallriken eller bara rakar halva ansiktet. *Oftast är det information från vänster sida du inte uppfattar eftersom det är vanligast med neglekt vid skador i höger hjärnhalva
66
Störd simultan syntes av orden i en mening ger svårigheter att förstå logiko-grammatiska relationer och meningar som innehåller ett spatialt element samt prepositionsuttryck. Även svårigheter med t.ex. komparativa satser. Verbalmnesi/anomi och verbalparafasier. Tydlig effekt av prompting! Svårt att gå från fonem till grafem (spatialt). Hemianopsi (synfältsbortfall) och allmänna spatiala svårigheter kan påverka läsning. Dyskalkuli vanligt!
67
Svårigheter med det auditiva språkliga korttidsminnet. Har svårt att repetera ordsekvenser och längre meningar. Kommer ofta ihåg det första eller sista. Nedsatt förståelse för längre och grammatiskt komplexa meningar. Verbalamnesi/anomi för substantiv och adjektiv. Verbalparafasier. Logiska neologismer. Dålig effekt av (semantisk) prompting. Skriften är bättre än talet! Kan ibland prompta sig med skrift. Läsning – större svårigheter ju längre bak skadan sitter.
68
Störd auditiv analys och bristande analys och syntes av fonem. Svårigheten att skilja mellan fonem ger nedsatt förståelse och repetition. Alientated word meaning – ordets form är upplöst. Flytande eller överflytande tal. Muntlig och skriftlig produktion påverkas också av att ordens ljudstruktur är störd. Litteralparafasier, verbalparafasier, neologismer och jargong. Drabbar främst innehållsord. Verbalamnesi/anomi för substantiv och adjektiv. Okritiserade felsägningar. Dålig effekt av prompting. Läsförståelsen är ofta något bättre bevarad, framförallt då patienten får läsa välkända ord (helordsläsning). Byter ut, lägger till, kastar om och utelämnar bokstäver i skrift. Nedsatt sjukdomsinsikt!
69
Oförmåga att berätta och att producera sammanhängande tal. Ekolali förekommer och patienterna kan ofta ge klichéartade svar på frågor. Språkförståelse och benämning är normal. Kan repetera ord och enkla meningar. En störning av språkets predikativa funktion och det inre talet gör att den drabbade inte kan forma en struktur för yttrandet enligt Luria.
70
Störd sekvensering av fonem som ger avvikande prosodi. Talet låter artikulatoriskt ansträngt – efferent talapraxi. I svåra fall kan patienten bara producera isolerade språkljud. Perseverationer är vanliga. Stereotypier. Inertia. Yttranden är telegramstilsartade då patienterna har förlorat inre scheman för grammatisk struktur. Yttranden består av innehållsord, framförallt substantiv och adjektiv. Sekvenseringssvårigheter visar sig även i skrift. Impressiva svårigheter är ofta relativt milda. Prompting kan hjälpa