Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Frågelista
1
Analys som delar upp en sammansatt svängning i ett antal enkla svängningar (sinussvängningar)
2
Enkel svängning
3
(frekvens-amplitud-diagram, FA-diagram)
4
Jämna avstånd mellan strecken i sammansatta periodiska svängningar
5
Konturlinje, den kurva som mjukt följer deltonernas toppar
6
Hörs som väsning
7
Hörs som knäppning
8
Tonande källa, bruskälla och pulskälla
9
Förstärkning
10
Resonansrum
11
Missgynnande funktion
12
Ett mått på resonatorns (eller filtrets) selektivitet
13
Energiområden av begränsat frekvensomfång som förstärkts genom resonans i talröret
14
Viktigaste formantegenskapen! Avläses mitt under toppen
15
Avläses i dB utmed amplitudaxeln
16
Det vanligaste och viktigaste akustiska diagrammet
17
Lodrät strimmighet i tonande ljudsegment (glottispulserna)
18
Vågrät strimmighet i tonande ljudsegment (deltonerna)
19
Att alla språkljud bildas i två oberoende led: 1) uppkomsten vid ljudkällan när en luftström stöter på hinder i talapparaten, och 2) omformningen i filtret (resonatorn) när vi artikulerar, t.ex. en vokal.
20
X-axeln anger frekvens och y-axeln amplitud. Varje enkel svängning i ett ljud representeras av en stapel på ett visst ställe längs frekvensaxeln där svängningen har sin ljudenergi. Ju högre stapel desto större ljudenergi.
21
Grundtonen är komponenten med lägst frekvens och representeras av strecket längst till vänster i ett spektrum, och de övriga ljudkomponenterna i detta slags ljud kallas för övertoner.
22
Spektra av brusljud utmärks av att det är oändligt tätt mellan strecken eftersom ljudvågen svänger vid varje frekvens. Spektra av enkla toner utmärks av ett enda streck.
23
Enveloppen representerar ljudenergins fördelning på olika frekvenser. Detta är den viktigaste fonetiska akustiska aspekten, och kallas också ljudets spektrala profil.
24
Ljudkällor i tal finns av tre slag: tonande källa (bildas alltid i glottis), bruskälla och pulskälla (båda dessa kan bildas på en mängd olika ställen, från röstspringan till läpparna.
25
Resonans uppstår vid bunden svängning när man tillför energi i en takt (eller fas) som stämmer överens med det svängande systemets egenfrekvens.
26
Främst genom att ändra på de artikulatoriska egenskaperna hos talrörets resonator, dvs vi ändrar på talrörets längd och form.
27
En formant är en topp i det färdiga ljudets spektrum som beror på resonans. Dessa utgörs av frekvensområden av begränsat omfång som förstärkts genom resonans i talröret.
Lingvistik
Lingvistik
Melissa Turkanovic · 65 frågor · 3 år sedanLingvistik
Lingvistik
65 frågor • 3 år sedanVokalers akustiska mönster
Vokalers akustiska mönster
Melissa Turkanovic · 12 frågor · 2 år sedanVokalers akustiska mönster
Vokalers akustiska mönster
12 frågor • 2 år sedanRöstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Melissa Turkanovic · 11 frågor · 2 år sedanRöstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
11 frågor • 2 år sedanAkustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
Melissa Turkanovic · 13 frågor · 2 år sedanAkustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
13 frågor • 2 år sedanNeuroanatomi
Neuroanatomi
Melissa Turkanovic · 63 frågor · 3 år sedanNeuroanatomi
Neuroanatomi
63 frågor • 3 år sedanRöst och identitet, sångrösten
Röst och identitet, sångrösten
Melissa Turkanovic · 8 frågor · 2 år sedanRöst och identitet, sångrösten
Röst och identitet, sångrösten
8 frågor • 2 år sedanAndningsapparaten
Andningsapparaten
Melissa Turkanovic · 11 frågor · 3 år sedanAndningsapparaten
Andningsapparaten
11 frågor • 3 år sedanRöstapparaten
Röstapparaten
Melissa Turkanovic · 13 frågor · 3 år sedanRöstapparaten
Röstapparaten
13 frågor • 3 år sedanKonsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Melissa Turkanovic · 8 frågor · 2 år sedanKonsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
8 frågor • 2 år sedanHörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
Melissa Turkanovic · 35 frågor · 3 år sedanHörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
35 frågor • 3 år sedanRöstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
Melissa Turkanovic · 9 frågor · 2 år sedanRöstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
9 frågor • 2 år sedanKonsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
Melissa Turkanovic · 8 frågor · 2 år sedanKonsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
8 frågor • 2 år sedanNeuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
Melissa Turkanovic · 14 frågor · 3 år sedanNeuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
14 frågor • 3 år sedanRöstkvalitet
Röstkvalitet
Melissa Turkanovic · 6 frågor · 2 år sedanRöstkvalitet
Röstkvalitet
6 frågor • 2 år sedanLingvistik
Lingvistik
Melissa Turkanovic · 65 frågor · 3 år sedanLingvistik
Lingvistik
65 frågor • 3 år sedanNeuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
Melissa Turkanovic · 14 frågor · 3 år sedanNeuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
14 frågor • 3 år sedanRöstapparaten
Röstapparaten
Melissa Turkanovic · 28 frågor · 3 år sedanRöstapparaten
Röstapparaten
28 frågor • 3 år sedanAkustik och perception
Akustik och perception
Melissa Turkanovic · 14 frågor · 2 år sedanAkustik och perception
Akustik och perception
14 frågor • 2 år sedanAndningsapparaten
Andningsapparaten
Melissa Turkanovic · 11 frågor · 3 år sedanAndningsapparaten
Andningsapparaten
11 frågor • 3 år sedanSamtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
Melissa Turkanovic · 39 frågor · 3 år sedanSamtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
39 frågor • 3 år sedanNeuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
Melissa Turkanovic · 14 frågor · 3 år sedanNeuro- och muskelfysiologi
Neuro- och muskelfysiologi
14 frågor • 3 år sedanArtikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
Melissa Turkanovic · 50 frågor · 3 år sedanArtikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
50 frågor • 3 år sedanAkustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
Melissa Turkanovic · 24 frågor · 2 år sedanAkustiska och perceptoriska elementa
Akustiska och perceptoriska elementa
24 frågor • 2 år sedanKonsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
Melissa Turkanovic · 8 frågor · 2 år sedanKonsonanters akustiska mönster, prosodi
Konsonanters akustiska mönster, prosodi
8 frågor • 2 år sedanRöstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Melissa Turkanovic · 18 frågor · 2 år sedanRöstinstrumentets byggnad & arbetssätt
Röstinstrumentets byggnad & arbetssätt
18 frågor • 2 år sedanNeuroanatomi
Neuroanatomi
Melissa Turkanovic · 63 frågor · 3 år sedanNeuroanatomi
Neuroanatomi
63 frågor • 3 år sedanHörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
Melissa Turkanovic · 35 frågor · 3 år sedanHörsel- och balansorganet
Hörsel- och balansorganet
35 frågor • 3 år sedanAkustik och perception
Akustik och perception
Melissa Turkanovic · 8 frågor · 2 år sedanAkustik och perception
Akustik och perception
8 frågor • 2 år sedanArtikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
Melissa Turkanovic · 50 frågor · 3 år sedanArtikulationsapparaten
Artikulationsapparaten
50 frågor • 3 år sedanKonsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
Melissa Turkanovic · 8 frågor · 2 år sedanKonsonanters akustiska mönster
Konsonanters akustiska mönster
8 frågor • 2 år sedanRöstens dimensioner B
Röstens dimensioner B
Melissa Turkanovic · 9 frågor · 2 år sedanRöstens dimensioner B
Röstens dimensioner B
9 frågor • 2 år sedanSamtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
Melissa Turkanovic · 39 frågor · 3 år sedanSamtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
39 frågor • 3 år sedanAndningsapparaten
Andningsapparaten
Melissa Turkanovic · 11 frågor · 3 år sedanAndningsapparaten
Andningsapparaten
11 frågor • 3 år sedanSamtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
Melissa Turkanovic · 39 frågor · 3 år sedanSamtalets Anatomi
Samtalets Anatomi
39 frågor • 3 år sedanKälla-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Melissa Turkanovic · 18 frågor · 2 år sedanKälla-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
Källa-filter-perspektivet & akustisk analys av tal
18 frågor • 2 år sedanRöstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
Melissa Turkanovic · 20 frågor · 2 år sedanRöstens dimensioner A
Röstens dimensioner A
20 frågor • 2 år sedanRöstapparaten
Röstapparaten
Melissa Turkanovic · 28 frågor · 3 år sedanRöstapparaten
Röstapparaten
28 frågor • 3 år sedanBarnlogopedi
Barnlogopedi
Melissa Turkanovic · 84 frågor · 2 år sedanBarnlogopedi
Barnlogopedi
84 frågor • 2 år sedanBarnlogopedi begrepp
Barnlogopedi begrepp
Melissa Turkanovic · 84 frågor · 2 år sedanBarnlogopedi begrepp
Barnlogopedi begrepp
84 frågor • 2 år sedanBarnmedicin
Barnmedicin
Melissa Turkanovic · 16 frågor · 2 år sedanBarnmedicin
Barnmedicin
16 frågor • 2 år sedanTeorier barnlogopedi
Teorier barnlogopedi
Melissa Turkanovic · 10 frågor · 2 år sedanTeorier barnlogopedi
Teorier barnlogopedi
10 frågor • 2 år sedanFonologiska utvecklingsstadier
Fonologiska utvecklingsstadier
Melissa Turkanovic · 5 frågor · 2 år sedanFonologiska utvecklingsstadier
Fonologiska utvecklingsstadier
5 frågor • 2 år sedanGrammatiska utvecklingsstadier
Grammatiska utvecklingsstadier
Melissa Turkanovic · 5 frågor · 2 år sedanGrammatiska utvecklingsstadier
Grammatiska utvecklingsstadier
5 frågor • 2 år sedanLexikala utvecklingsstadier
Lexikala utvecklingsstadier
Melissa Turkanovic · 8 frågor · 2 år sedanLexikala utvecklingsstadier
Lexikala utvecklingsstadier
8 frågor • 2 år sedanBegrepp
Begrepp
Melissa Turkanovic · 72 frågor · 2 år sedanBegrepp
Begrepp
72 frågor • 2 år sedanBegreppstenta
Begreppstenta
Melissa Turkanovic · 70 frågor · 1 år sedanBegreppstenta
Begreppstenta
70 frågor • 1 år sedanDysartrityper
Dysartrityper
Melissa Turkanovic · 5 frågor · 1 år sedanDysartrityper
Dysartrityper
5 frågor • 1 år sedanKranialnerver Funktioner
Kranialnerver Funktioner
Melissa Turkanovic · 6 frågor · 1 år sedanKranialnerver Funktioner
Kranialnerver Funktioner
6 frågor • 1 år sedanKranialnerver Nummer
Kranialnerver Nummer
Melissa Turkanovic · 6 frågor · 1 år sedanKranialnerver Nummer
Kranialnerver Nummer
6 frågor • 1 år sedanAfasibehandlingar
Afasibehandlingar
Melissa Turkanovic · 8 frågor · 1 år sedanAfasibehandlingar
Afasibehandlingar
8 frågor • 1 år sedanBegrepp
Begrepp
Melissa Turkanovic · 14 frågor · 1 år sedanBegrepp
Begrepp
14 frågor • 1 år sedanFrågelista
1
Analys som delar upp en sammansatt svängning i ett antal enkla svängningar (sinussvängningar)
2
Enkel svängning
3
(frekvens-amplitud-diagram, FA-diagram)
4
Jämna avstånd mellan strecken i sammansatta periodiska svängningar
5
Konturlinje, den kurva som mjukt följer deltonernas toppar
6
Hörs som väsning
7
Hörs som knäppning
8
Tonande källa, bruskälla och pulskälla
9
Förstärkning
10
Resonansrum
11
Missgynnande funktion
12
Ett mått på resonatorns (eller filtrets) selektivitet
13
Energiområden av begränsat frekvensomfång som förstärkts genom resonans i talröret
14
Viktigaste formantegenskapen! Avläses mitt under toppen
15
Avläses i dB utmed amplitudaxeln
16
Det vanligaste och viktigaste akustiska diagrammet
17
Lodrät strimmighet i tonande ljudsegment (glottispulserna)
18
Vågrät strimmighet i tonande ljudsegment (deltonerna)
19
Att alla språkljud bildas i två oberoende led: 1) uppkomsten vid ljudkällan när en luftström stöter på hinder i talapparaten, och 2) omformningen i filtret (resonatorn) när vi artikulerar, t.ex. en vokal.
20
X-axeln anger frekvens och y-axeln amplitud. Varje enkel svängning i ett ljud representeras av en stapel på ett visst ställe längs frekvensaxeln där svängningen har sin ljudenergi. Ju högre stapel desto större ljudenergi.
21
Grundtonen är komponenten med lägst frekvens och representeras av strecket längst till vänster i ett spektrum, och de övriga ljudkomponenterna i detta slags ljud kallas för övertoner.
22
Spektra av brusljud utmärks av att det är oändligt tätt mellan strecken eftersom ljudvågen svänger vid varje frekvens. Spektra av enkla toner utmärks av ett enda streck.
23
Enveloppen representerar ljudenergins fördelning på olika frekvenser. Detta är den viktigaste fonetiska akustiska aspekten, och kallas också ljudets spektrala profil.
24
Ljudkällor i tal finns av tre slag: tonande källa (bildas alltid i glottis), bruskälla och pulskälla (båda dessa kan bildas på en mängd olika ställen, från röstspringan till läpparna.
25
Resonans uppstår vid bunden svängning när man tillför energi i en takt (eller fas) som stämmer överens med det svängande systemets egenfrekvens.
26
Främst genom att ändra på de artikulatoriska egenskaperna hos talrörets resonator, dvs vi ändrar på talrörets längd och form.
27
En formant är en topp i det färdiga ljudets spektrum som beror på resonans. Dessa utgörs av frekvensområden av begränsat omfång som förstärkts genom resonans i talröret.