Begrepp

En ljudillusion som uppstår då två toner med exempelvis en oktavs mellanrum skickas till vardera öra samtidigt och sedan skiftar position från öra till öra, samtidigt i ett altererande mönster

ADP test – i ett öra hör man en sak t.ex. siffror men olika siffror i öronen. Man ska fokusera på vad som kommer i antingen vänster eller höger öra eller vad händer i båda öronen

Auditiv bearbetnings störning

Mätningar av hur pupillens diameter förändras över tid.

Använder mentala resurser ör att hantera sånt som är svårt för att nå vårt mål, fördelar resurser för att nå ett mål och en lyssningsuppgift

Den del av minnet dit den långvariga lagringen av information blir överförd från korttidsminnet.

Högre kognitiva funktioner som kontrollerar och samordnar t. ex. uppmärksamhet, tanke och handling. Gör att vi kan ta initiativ, fokusera, planera och organisera

Förmågan att medvetandehålla och manipulera information under en kortare tidsperiod.

Förmågan att kontrollera sina beteenden, känslor, tankar

Förmåga att skifta mellan två begreppsområden, uppgifter eller svarsregler

t.ex. brus och buller

t.ex. prat i bakgrunden oftast mänskligt tal

Neuron aktiva både vid aktivitet och att observera liknande aktivitet.

En del menar att den är ett indirekt bevis för motorteorin. Vad vi hör påverkas även vad vi ser, dvs artikulationen. Talperceptionen blir samman av vad vi hör och ser.

Talljuden är kodade i den akustiska signalen: Talljuden varierar mycket i akustisk form men inte i perceptet. Svårighet att segmentera den akustiska talsignalen (koartikulation). Den akustiska signalen har en hög effektivitet i informationsöverföringen. Koartikulationen orsakar olika tidsförlopp för olika artikulatorer vilket kan nyttjas i avkodningen. En del menar att det finns en specifik avkodningsmodul för tal. Fler andra moduler finns.

Fokuserar på det sensoriska och olika filterfunktioner i hörselsystemet och reducerar kunskaper om talproduktionen till ett minimum. Denna kunskap används bara om den behövs. Känslighet för akustiska mönster eller viss akustiska särdrag Teplate matching. Man skaffar sig mallar för talljud genom lingvistisk erfarenhet. Inkommande ljud matchas mot dess mallar. Feauture detection. En neural mekanism i hörselsystemet är känsligt för vissa akustiska särdrag, speciellt för komplexa stimuli som tal. Problem: Mängden mallar bli i båda fallen extremt stor pga variabiliteten i den akustiska signalen. Svårt med minneskapaciteten. Säger egentligen inget om högre språkliga förmågors inverkan på perceptionen.

Stimulering av tal med rena sinus som formanter. En del använder fonetisk kunskap och då uppfattar de detta som tal. Andra använder enbart akustisk information vilket gör att de får tillgång till auditiv information som döljs för de med “fonetiska öron” på sig. Sätter man på det fonetiska lyssnandet går det svårligen att återgå till auditivt lyssnande. Pisoni har föreslagit att det kräver mer arbetsminne för att processa auditivt än fonetiskt. Det skulle alltså minska belastningen på arbetsminnet att analysera signaler fonetiskt.

Tycks bara gälla när vi ändrar ett akustiskt särdrag. “Ganong effekten” Den språkliga kontexten påverkar vad vi hör. Ett [r] före [ass] kan perceptuellt höras som [I]. Indikerar top-down processer. Dvs lexikal information påverkar lägre perceptuella processer.

Vid ca 2 års ålder har barn förvärvat kategorisk perception av språkljud. Dock är dessa inte lika smala (kategoriska) som för äldre barn och vuxna. Vid inlärning av ett andra språk hos små barn har man sett att den “fonemiska” diskriminationsförmågan utvecklas före förmågan att uppfatta sina egna uttalsfel medan talproduktion och perception av uttalet utvecklas parallellt. Mycket arbete dock kvar att göra pga metodologiska problem.

6 månaders klarar diskriminera: vokaler och konsonanter även när tonhöjden, talaren och den fonetiska kontexten förändras. Även oberoende av position i ordet/yttrandet. Oberoende av yttrandets längd. Eventuellt betoning också.

Ej kategorisk perception eftersom de inte kan sätta etiketter på det de hör. Dock är diskriminationsförmågan bäst vid fonemgränserna. Indikerar dock möjligheten att kategoriseringsmekanismen för talljud är medfödd. Eftersom barn växer upp med olika språk (och språkljud/kontraster) måste de klara att skilja ut alla möjliga språkljud. Följaktligen borde det vara så att spädbarn diskriminerar språkljud som inte finns i det omgivande språket bättre än äldre barn och vuxna.

Öronen färdigutvecklade runt vecka 30. Intrauterint lyssnande förekommer: Lågfrekvent (<500Hz) dominerar Högfrekvent (>500Hz) attenueras ca 40-50dB Vokalljud, tonhöjd, pausering, duration, fonation/icke-fonation, turtagning slipper igenom men få konsonantljud. Vuxna känner igen ca 20 - 75% av VCV inspelade i fårlivmoder (kvinnor hörs sämre). Melodiigenkänning vid MMN

Beskriver akustisk diskontinuitet ej perceptuell som i försöket av Liberman et al. Men om vi förändrar det akustiska stimuli systematiskt använder lyssnaren den inneboende stegvisa naturen för att kategorisera talljud. Men då diskriminationen av språkljuden är lite bättre än kategoriseringen innebär det att vi kan särskilja akustiska korrelat lite bättre än vi kan kategorisera dem. Innebär det att det finns separata system för perception av talljud och icke-talljud? Teoretiskt innebär det också att det skulle finnas en koppling mellan talproduktion och talperception, dvs att hörselsystemet hos människan är speciellt känsligt för talljud.

Förmågan att diskriminera (tal)stimuli endast så bra som vi kan identifiera det vi hör. Lyssnar vi till ett kontinuum av ljudstimuli så klassificerar vi dem som samma ljud till en punkt då innehållet i ljudet förändrats så mycket att vi klassar det som ett annat, men endast då.

Språkligt: Intonation, betoning och junktur (a name, an aim). Perceptuellt: Variation och kontraster i tonhöjd, hörstyrka (loudness), duration. Akustiskt: Mycket rörigare eftersom dessa lingvistika percept inte har några enkla akustiska korrelat. Intonation - tonhöjdsförändriningar Betoning - högre tonhöjd, längre och högre hörstyrka (i betydelseordning). Junktur – tystnad, förlängning av vokal, fonation eller ej, aspiration eller ej.

Talljud produceras oftast inte i isolation = icke-diskreta. Kontexten viktig för att analysera den akustiska signalen. Signalen är dels komplex och dels kontinuerligt föränderlig. Signalen har hög redundans.

Evolutionsmässigt: Evidens för att hörselsystemet är speciellt anpassat för tal eftersom våra tal- och hörselsystem utvecklats tillsammans. Språkligt: Mänskliga språk har utvecklats genom att nyttja de möjliga ljudkontrasterna inom ramarna för de begränsningar som talapparaten och hörselsystemet har. Processerna bakom mänsklig talperception är fortfarande långt ifrån kända. Talperception är en specialiserad förmåga som vilar på den generella mänskliga förmågan: mönsterigenkänning. Mönstren tycks till viss del utgöras av de akustiska ledtrådar som talproduktionen åstadkommer. Stor top-down påverkan

Finns representerat hela vägen i vårt lyssningssystem. Längst ner mot ovala fönstret. Lägsta frekvensen man kan höra (20 kHz). De yttre hårcellerna tar upp frekvenserna. Man går från diskant till bas ju längre ner man kommer i innerörat. Passiv mekanism i innerörat, ett membran där hårcellerna ligger på. Det är tjockt och tunnt på cochlea. Höga frekvenser långt ner i cochlean och låga frekvenser högt upp i cochlean. De områden som tar hand om höga frekvenser kommer vara mer utsatta för vibration än de som är längre in. Ett ljud med lägre frekvens kan maskera ett ljud med högre frekvens.

Hur stor skillnad det måste vara mellan två ljud för att kunna särskilja de, antingen i ljudstyrka eller tonhöjd. Svårt att höra skillnad vid lite ökning men höjer man en viss procentuell nivå, kommer man höra skillnaden.

En modell som visar sambandet mellan viss egenskap hos ett ljud (t.ex. typ av ljud, längd, etc.) och andelen korrekta svar.

Monauralt med hörlurar - används vid vanlig tonaudiotri – mäta ett öra i taget – olika signaler i öronen samtidigt

Testar i öppet ljudfält t.ex. VRA – binauralt (bägge öronen) - hörselmätning på små barn lekaudiometri

Styrka på signalen. Det är ett mått på trycket alltså hur stora svängningar som görs. Inom psykoakustik handlar det om hörnivå. DBSPL - atmosfärstryck hörpprate - dBHL – audiometri - utgår från normalpopulationen – dBSL – tidigare trösklar som är referensvärdet. Det krävs 10 dB för att räknas som dubbelt så starkt.

Kopplat till frekvens och innebär antal svängningar per sekund kHz ungefär 1 000 svängar per sekund. Inom psykoakustik innebär hertzfrekvens till tonhöjd. Ju högre hertz desto högre tonhöjd. Hertz uppfattas annorlunda (ljusare/mörkare). Människor hör runt 20 – 20 000 hertz och mänskligt tal ligger runt 125 hertz och 8 000 hertz.

Att aktivt bearbeta ett stimuli genom att ignorera (inhibera) andra stimuli

Ofta svårt att sålla bland sensoriska intryck

Ofta nedsatt förmåga till att bibehålla uppmärksamhet

Att förstå det direkt utsagda

Att dra slutsatser kring det som inte är direkt utsagt (inferenser)

Skada/sjukdom i innerörat påverkar möjligheten att omvandla ljudvågor till nervimpulser, och/eller att vidareförmedla nervimpulsen till hjärnan

Något hindrar ljudvågor från att passera genom ytter- och/eller mellanörat

Man gör två saker samtidigt

Hur hög grad av realism förekommer

Ett mått på en ljudsignals styrka och innebär nivå i decibel över normal hörtröskel för det aktuella ljudet (t.ex. ton eller ord) och den aktuella presentationsformen (t.ex. hörtelefon eller högtalare)

Anger signalnivån i förhållande till den enskilde lyssnarens hörtröskel för den aktuella signalen och presentationsnivån.

Ljudtrycksnivån för en signal relativt 20 mikroPascal.

Brukar definieras som den nivå där vi kan uppfatta 50% av ljuden korrekt under tydligt specificerade betingelser (t.ex. ljud och lyssningssätt).

Har med cochleära skador att göra och betyder att hörstyrkan ändras onormalt mycket när ljudnivån ändras. Skillnaden mellan den ljudnivå som motsvarar hörtröskel och den som motsvarar obehagligt starkt ljud är onormalt liten.

Hörselskada vars orsak sitter i innerörat.

Ljudtrycksnivån för en ton vid hörtröskeln mätt i ett fritt ljudfält för ett en person som lyssnar med båda öronen och vänd mot ljudkällan. Ljudtrycksnivån vid den placering som motsvarar personens huvud mäts när personen inte befinner sig i ljudfältet.

Ljudtrycksnivån, mätt vid personens trumhinna, för en ton vid hörtröskeln.

Beror på hur vi kalibrerar ljudgivaren (högtalare respektive hörtelefon) men också troligtvis på att vi hör bättre med två öron än med ett och när vi har en hörtelefon på örat börjar vi höra egenljud i större utsträckning än när vi inte har något som täcker öronen.

Lyssnarens förmåga att uppleva olika egenskaper hos en ljudsignal (t.ex. styrka eller tonhöjd) beroende på signalens längd.

Innebär den kvarvarande påverkan som det som nyss hörts påverkar det som hörs just nu.

Innebär att ett ljud minskar hörselintrycket av ett annat ljud. Maskeringen är oftast samtidig men kan komma tidigare och senare i tid också.

Innebär minsta hörbara skillnad mellan två ljud i ett visst avseende eller ändring av en viss parameter i ett ljud. Skillnaden kan avse frekvens, nivå (intensitet), längd (duration), etc.

I princip, inom ett kritiskt band påverkar en ton som presenteras en andra ton som också presenteras inom samma kritiska band. När tonerna hamnar inom två separata band så påverkar de inte varandra. Eller, om du har ett smalbandsbrus och ökar dess bandbredd (börjar omfatta fler frekvenser) så kommer hörstyrkan inte att öka förrän bandbredden ökats så mycket att ett intilliggande band påverkas av ljudet.

Hur språket används i samspel med andra i bestämda situationer

Vidare term som även innefattar utbyten av meddelanden eller ömsesidig påverkan mellan två eller flera personer eller mellan person och dator

Ömsesidig påverkan genom individers handlingar. Används t.ex. inom samtalsanalys

Förmågan att anpassa sig till och samspela med andra människor. Används av psykologer

Existens

Kraft

Kraft

Behållare

utpekande, kontexten avgörande Situationsberoende här, nu, igår Perspektivberoende jag-du, här-den där

t.ex. introduktion, avbrott, avslutning

det sagda, själva yttrandet och dess språkliga betydelse

den avsedda tolkningen av ett yttrande under kontroll av talaren, talarorienterade

den faktiskta tolkningen av adressaten och dennes reaktion på yttrandet, själva konsekvensen av talakten, lyssnarorienterade

Facilitation