問題一覧
1
Språklig medvetenhet delas in i olika nivåer. Vad heter alla nivåer?
Fonologisk medvetenhet, morfologisk medvetenhet, syntaktisk medvetenhet, semantisk medvetenhet, pragmatisk medvetenhet.
2
Att vara på den här nivån av språklig medvetenhet innebär att man förstår att ord består av språkljud som kommer i en viss ordning och att man har förmåga att urskilja stavelser och de enskilda språkljuden. Den är också del av ett fas. Barnet kan identifiera ljudet som bygger upp ett ord som exempelvis: /t/å/g/.
fonologisk medvetenhet. fasen den är del av är den fonemiska medvetenhet.
3
När man är på den här språkliga medvetenhet innebär att man är medveten om orden och att ord ofta är sammansatta av olika delar. När man ändrar eller lägger till en del i ett ord så kan också ordets innebörd förändras, såsom i svan och svans.
morfologisk medvetenhet. den morfologiska principen(t.ex. ordens betydelse och släktskap) styr i hög grad den svenska ortografin(stavningen).
4
Att ha denna språkliga medvetenhet innebär en insikt om satsbyggnad. Ett barn som har denna förmåga hör hur språket används och har lätt att tänka sig hur en text fortsätter och kan också dra slutsatser om innehållet utifrån grammatikaliska regler.
syntaktisk medvetenhet
5
Att ha denna språkliga medvetenhet innebär att barnet kan avgöra hur två meningar skiljer sig från varandra och förstå att samma ord kan ha olika betydelser, exempelvis: Fredrik åt en banan. Det var halt på (is)banan.
Semantisk medvetenhet
6
Att ha denna språkliga medvetenhet innebär att barnet kan använda språket så att det passar i den actuella sociala situationen. Här har barnet förmåga att föra ett samtal och välja ord som lämpar sig för tillfället. Det handlar också om förmågan att tolka det som sagts.
Pragmatisk medvetenhet
7
Vad heter egenskapen där eleven har färdigheten att tolka tecken till ord. Alltså när barnet förstår kopplingen mellan bokstav (grafem) och språkljud (fonem)
Innebär att barnet avkodar bokstäver och omkodar dem till ljud. Alltså ordavkodning och fonologisk omkodning.
8
Vad är alla faser i läsutveckling
Pseudoläsning, logografisk-visuella stadiet, alfabetiska-fonologiska stadiet, otrografisk-morfemiska stadiet.
9
I denna läsningsfas så låtsas läser man mycket man alltså härmar man de vuxna eller de människor omkring dig som har läst något för dig men du vet inte vad orden i sig själv kan betyda.
pseudoläsning det första lästadiet
10
I det här läsfasen så kan barnet känna igen vad ett ord betyder när de ser det i en mening och kanske kan de förstå vad en bokstav betyder i meningen.
Logografisk-visuella stadiet. Det andra läs fasen.
11
I denna fas av läsutvecklingen har barnet en förståelse att ord kan delas upp i mindre beståndsdelar, fonem, och att dessa enheter kan representeras av bokstavstecken, grafem. Ex:S-o-l sol eller g-i-ck gick Alltså har barnet knäckt läs-och skrivkoden.
alfabetiska-fonologiska stadiet. Den tredje fasen i läsutveckling.
12
I det fasen så ska barnets ordavkodning vara automiserad alltså den kraft som tidigare användes till ljudningen kan nu frigöras och i stället läggas på att försöka förstå textinnehållet. Ex: kan barn lära sig att hästsko innehåller två morfem, häst och sko, medan skon också har två morfem, sko och n.
Ortografiska-morfemiska stadiet. Det sista fasen i läsutvecklingen.
13
Vad kallas det när ett ord är inget riktigt ord utan man sätter ihop bokstäver lite huller om buller för att se om eleven kan ljuda.
nonsensord. Om man skulle ta ett ord som är känt för eleven sen tidigare, är risken att de läser ordet logografiskt (som en bild) eftersom de inte behöver ljuda.
14
Vad kallas det när barn är på förstastadiumet till talet och gör bara ljud?
joller
15
En metod som är baserad på språklekar och kartläggnings test som hjälper det fonologiska medvetenheten och avkodningen.
Barnholmsmodelen
16
Ord man känner igen men inte kan.
Passiva ordförrådet
17
De flesta barn upplever en snabb tillväxt av ord från det andra levnadsåret till knappt fyra-årsåldern vad kallas det?
ordförrådsspurten eller benämningsexplosionen
18
Vissa barn kan intressera sig mer för språkets intonationskurvor och imiterar långa men ofta obegripliga ordramsor.
expressiva barn eller "intonationsbarn"
19
Vad heter alla skrivutvecklings nivåer?
Pseudoskrivning, logografisk-visuell skrivning, alfabetisk-fonemisk skrivning, ortografisk-morfemisk skrivning.
20
I den här skriv utveckling fas såklottrar barnet bokstavsliknade tecken. Det är ett låtsasskrivande där barnet använder sin fantasi.
Pseudoskrivning, den första fasen i skriv utvecklingen.
21
I denna fas så har Barnet ännu inte förstått den alfabetiska principen utan kopierar de vuxnas skrift. Ordet ritas av som en bild. Ibland skriver barnet endast av ordets första bokstav rätt, medan resten är en slumpmässig grupp av bokstäver. Oftast används versaler(stora bokstäver)i denna fas, eftersom versaler kräver mindre motorisk precision. Det egna namnet är ofta det som barnet skriver först.
logografisk-visuell skrivning, den andra fasen i skrivutvecklingen.
22
I denna fas börjar barnen analysera språkljud i ord och koppla fonemen till deras grafem. I början av denna fas kan barnet inte alltid läsa vad det själv skrivit, utan ber en vuxen att läsa texten. Barnet gör ofta omkastningar samt utelämnar och spegelvänder bokstäver i början av fasen. I takt med läsutvecklingen blir barnet säkrare på att dela upp ord i fonem. I början skriver barnet ljudenligt, ibland skrivs ord också ihop eftersom barnet har svårt att uppfatta var ord börjar och slutar. Under denna fas blir barnet så småningom medvetet om att ett språkljud kan stavas på olika sätt.
alfabetisk-fonemisk skrivning, den tredje fasen i skrivutveklingen.
23
I denna fas av skrivutveklingen så är barnets skrivande mer likt de vuxnas. Skrivningen har blivit automatiserad och utförs säkert, snabbt och utan att barnet behöva tänka på varje enskilt fonem. Det blir lättare att stava eftersom barnet använder sina morfologiska kunskaper om hur ord är uppbyggda samt kunskaper om stavningsmönster, vilka lagrats i det mentala lexikonet i hjärnans långtidsminne.
ortografisk-morfemiska fasen, den fjärde och sista nivån i skrivutveklingen.
24
Vad är namnet för bokstäver när det är i större form? ex:A, F, B
versaler
25
Vad är namnet för bokstäver när det är i mindre form? Ex: f, k, å
gemener
26
Den här metoden går ut på att utantill ljuda hela ordet utantill eftersom man enligt den lär sig minnas ord som bilder. En metod där ett tillvägagångssätt för inlärning som ser språket som en helhet, och att skriva, tala, läsa och lyssna bör integreras när man lär sig det. I hela språket bygger lärandet på den inlärandes verkliga erfarenheter och bakgrundskunskaper.
helordsmetoden(whole language),
27
En strukturerad undervisning i förståelse för sambandet mellan språkljud och bokstav. Vad heter det?
ljudmetoden(phonic) fråga lärare
28
Efter att ha gått igenom forskning om kognitiva aktiviteter som kan främja förståelsen, kom Palincsar och Brown fram till fyra centrala strategier som de menade återspeglade de viktigaste funktionerna hos god läsförståelse: 1) sammanfatta 2) ställa frågor 3) reda ut 4) föregripa Sammanfatta innebär att eleven riktar uppmärksamheten mot huvudinnehållet i texten, något som betyder att det blir nödvändigt att skilja mellan viktig och mindre viktig information. Att formulera en sammanfattning med egna ord är samtidigt ett sätt för eleven att kontrollera sin förståelse av innehållet. Ställa frågor till texten fyller också dessa två funktioner, att identifiera viktig information i texten och att testa egen förståelse. Reda ut innebär att eleven, om något i texten är särskilt svårt att förstå, bedömer vad som kan göras för att reparera bristande förståelse. Föregripa är att i förväg göra antaganden om vad texten handlar om utifrån titel, rubriker, bilder eller en kort överblick, vilket kan anta formen av kvalificerad gissning om vad som ska följa i texten. Föregripa är också att dra slutsatser på grundval av sina tidigare kunskaper och insikter, och att under läsningen fortlöpande kontrollera om de slutsatserna stämmer. Alla fyra aktiviteterna innebär aktivering av relevanta förkunskaper.
RU - Reciprok undervisning Ordet reciprok, som betyder ömsesidig, syftar på en undervisning som bedrivs i dialogform, både mellan elev och lärare och mellan elev och elev.